Peta i pengar i automaten, spring in i ministudion och posa. Efter ett antal blixtar var vi klara i studion. Vi kliver ut och börjar leka med bilderna; lägger till blommor eller rosetter och annat roligt. Man kan hålla på i flera timmar om man inte hade en timelimit. Purikura är hur kul som helst!

Ninlil (mitten) fick solbrillor av mig och jag fick, som tack, öron och en rosett. Helt plötsligt ser jag inte lika tuff ut längre, trots den hotande knytnäven...

I Lost in Translation åker Charlotte (Scarlett Johansson) till Kyoto. Hon besöker ett mysigt tempel vars namn inte framgår i filmen. Templet heter Heian Jingu vet jag nu efter att ha varit där. Det är tradition att besöka tempel under de tre första dagarna på året för de japanska folket och lika tomt på folk som det var i filmen var det definitivt inte.

Vår Sensei tipsade oss om att Yasaka Jinja var ett säkert kort om vi ville uppleva en riktig japansk nyårsafton. Det japanska nyåret firas genom att man äter, kollar på tv-program och sen går man till tempel efter tolvslaget.

 I Lonely Planet står det "Surviving the crush is proof that you're blessed by the gods". Jag trodde de överdrev, men det var verkligen helt galet mycket folk.  Shijo dori spärrades av och all biltrafik omdirigerades. Det var poliser överallt som med ett leende dirigerade både bilar och folk. Så här är det tydligen varje år. Bilden visar den lilla mängd människor vi hade framför oss i kön.

Inne på tempelområdet (Yasaka jinja är ett utomhustempel)  tänder folk på replängder, okera, som de tar med sig hem och tänder spisen med.

Släng dina yen, klappa två gånger.

Böj ditt huvud och önska lycka för det nya året!