Efter tre dagars frånvaro kände jag mig tillräckligt frisk för att gå i skolan idag. Kändes som att jag inte hade nån koll alls, men man kommer in i den nya grammatiken ganska snabbt. Min mors äldsta dotter är varken svårlärd eller trögstartad.

Sen jag började plugga japanska har jag i skolan pratat om att jag ville klättra Japans heliga berg Fuji. I konversationsmomentet idag frågade jag vår sensei om vad hans planer var för sommaren och han svarade att han, för andra gången, ska klättra Fujisan. Automatiskt sa jag att jag också ville och då frågade han om jag ville följa med. Svarade ja, utan att ens blinka.

Fujisan, vi ses i sommar!

Täppt och beroende av nässpray, men ingen huvudvärk eller hosta. Det går åt rätt håll!

Går till skolan idag. Har 27 kanjis (traditionella japanska tecken som härstammar från Kina) att plugga in inför diktamen idag. Att vara sjuk från skolan är inte kul, med tanke på hur mycket läxor som välkomnar en tillbaka. Renskrivning på en uppsats har jag också. Mycket att plugga in, men det är kul och det är värt det i slutändan.

Cashmere Mafia handlar om fyra kvinnor, högt uppsatta i arbetslivet, som jonglerar med enkla saker som förhållande, familj, karriär, otrohet och bisexualitet samtidigt som mobilerna ringer stup i ett, skilsmässoadvokaten står väntar, ny nanny måste intervjuas och det är inte ens tid för lunch än.

Efter första avsnittet var jag såld. Det kändes väldigt mycket Sex & the City, men utan sexet och med mer karriär. Gillar de rappa dialogerna, Juliet Drapers (Miranda Otto) känsla för problemlösning är underbar och för att inte snacka om de fenomenala kläderna dessa kvinnor bär i serien. Intressant och kul brud-tv. 

Jag tittar alltid på händer. I Sverige regerar färger och fransk manikyr, men här verkar man inte nöja sig med enbart en färg på naglarna. Det ska vara mönster, smycken och ibland till och med bakelser och söta djur. Naglar som syns, helt enkelt.

Har man inte tid att fixa sina naglar med fina mönster själv, finns det alltid en mängd lösnaglar att välja mellan.

Bilderna kommer från goth-loli/punk-loli tidningen KERA.

...men pallrade mig till Osaka ändå för att hämta ut mitt pass hos kinesiska konsulatet. Det kinesiska visumstämplet ser så fint ut i mitt pass och nu längtar jag som tusan! Kina besök nr II! 

90 minuter resväg tur och retur. Ju fler minuter som gick, desto hårdare nästäppa och huvudvärk fick jag. Försökte få bort den genom att beställa starkare kryddning plus vitlök på Coco ichis curryställe. Funkade inte. Nästäppan är kvar och jag rapar vitlök OCH curry. Mys.  

Det är inte ofta jag känner igen modeller, men Caroline Winbergs ansikte är svår att glömma. The Fresh Looks heter ämnet och det är inte mindre än 10 snygga studiobilder.

Finns att hitta på sidan 150 i japanska Elle.

Kom igen! Det är ju Swarovskikristaller! Och en hjärtformad mus...Hur kan man motstå?

Men det kan jag.
Mitt hjärta tillhör 1,36 kg tunga Mac book Air.

Mirakel kan nog ske, men inte för mig.

Organiskt voodoo-kaffe som kickar ur förkylningar ur kroppen existerar inte.

Jag hatar verkligen att vara sjuk. 

Ligger nerbäddad med ont i öronen samt hög snorproduktion och tänker igenom kanjis som vi skulle haft förhör på idag. Missar verkligen jättemycket i skolan även om man är borta en timme.

Imorgon måste jag vara frisk.

Åker till Osaka på morgonen för att hämta ut våra visum till Kina.