Kliver upp för alldeles för tidigt. Möter upp Mattias, musikchefen för Bandit 106,3, vid Arlanda express-terminalen. Han ser nästan lika trött ut som Rille och jag känner oss.

Landar i London. Första stoppet blir HMV på Oxford Street där jag inhandlar Triviums special edition cd/dvd-skiva och är helnöjd med köpet. Vi får slita ut Mattias innan han handlar upp hela reskassan inne på HMV och drar vidare. Käkar, plåtar lite vid Piccadilly Circus. Passerar Astoria, där folk köar redan vid två på dan för en konsert som börjar klockan 19. Spenderar pengar på Trocaderos mardröm/paradis för spelberoende. Drar min obligatoriska half pint Guinness med svartvinbär och sen är jag både glad och mätt. Mattias drar iväg, Rille blir ensam kvar med en inbiten sko-o-man. På hela Oxford Street finns det ganska många skoaffärer och snart var Rille inblandad i mardrömmen för alla icke-sko-o-maner, nämligen jakten efter de perfekta skorna. Gick in i praktiskt taget VARENDA skoaffär och provade, gnällde, provade lite till. Jag är en satmara vad gäller hur saker och ting ska sitta. Varför nöja sig med mindre?

[ KONSERTEN ]
Kommer till ett utsålt Astoria där Bloodsimple redan börjat lira och jag tackar Rille för hans förutseende inköp av öronproppar. Volymen är öronbedövande, men jävlar va bra ljud det var. Bloodsimple tackar för sig och tio minuter senare äntrar God Forbid scenen. [Sanningen är att jag inte hade hört God Forbid tidigare = inga förväntningar = överraskande bra.]

Börjar röra mig framåt. Tränger mig igenom alla metalheads under de sista minuterarna av God Forbid's uppträdande och hamnar i minst 14 olika mosh-pits på vägen. Fortsätter sakta men säkert framåt och ger mig inte förrän jag är 2-3 meter från scenen. Alla står som packade sillar och när Trivium äntligen kommer in på scen stiger värmen till kokpunkten. ALLA hoppar och nya mosh-pits bildas och jag har inget annat val än att delta. Kan inte ens minnas vilken låt de spelade först, var tvungen att hålla koll på var fan jag hade fötterna. Vill INTE tappa fotfästet och bli metalhead-puré.

Stämningen, musiken och Triviums framträdande är suverän. Tappar fotfästet gång på gång och börjar få panik av trängseln. Kan knappt andas av den outhärdliga värmen. Under Pull harder on the strings of your Martyr hoppar jag högre än andra och tar tag om framförvarande persons axlar, mest för att få luft och inte svimma. NÅN anser att det här är ett tecken på att jag vill crowd-surfa och innan jag vet ordet av tar NÅN tag i mina fötter och jag är uppe i luften, buren genom havet av metalheads. Vakterna grabbar tag i min arm och jag hamnar innanför kravallstaketet. Kunde knappt andas, ännu mindre stå på benen och vakten rycker in och bär bort mig slutet av kravallstaketet. Där får jag ett glas vatten och dessutom skitbra utsikt över scenen. Jävlar, vilka otroligt snygga och begåvade rockers! Skönt att denna, och förhoppningsvis nästa, generations metalheads också får sköna rockikoner.

Är skittrött när jag återvänder till Rille & Mattias. Dying in your arms tillägnas alla damer på Astoria och jag skriker med i texten tills jag blir blå i fejjan. Trivium slutar spela, nästan tvärt, och får ta emot silverplattan som bevis på att de sålt mer än 60 000 exemplar. Matt Heafy [sångare] hävdar att han inte hade en susning om att utdelningen skulle ske ikväll [om det är sant eller inte får jag reda på imorrn när jag träffar dem.]

[ EFTERFESTEN ]
Är helt jävla slut. Dricker två Red Bulls för att hålla mig vaken, men det enda jag gör att gäspa. Trivium syns inte till och efter en timmes väntan så vill vi tillbaka till hotellet. Jag vet, vi är skittråkiga och som drar hem, men vi ska ju, trots allt, träffa de imorrn.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som ni säkert redan förstått har jag bytt bloggportal. Att inte kunna blogga med iPhone var droppen som fick denna bägare av trassel och irritation på bloggen att rinna över och nu flyttar jag. Under veckan som gått har jag pysslat med design och ko...

Gick inte så bra det där.   Denna blogg stödjer inte Safari i vanliga fall och definitivt inte Safari på iPhone, vilket jag tycker är tråkigt. Jag hade sett fram emot att blogga från Rilles telefon, men nu går inte det.    Överväger nu mer än någonsi...

Rille kommer instövlandes, trött och svettig efter en sömnlös natt utanför Bic Kamera vid Kyoto Station. Jag får förklaringen att klockan 08.30 kom Bic Kamera-personalen och gav alla övernattare kölappar sen fick köarna också fylla i personuppgifter ...

Rille sover inte hemma inatt.   Han sover med Brett utanför Bic Kamera i syfte att sätta handskarna på en iPhone som släpps imorrn klockan 11 imorrn.   Rille rapporterar live att det är runt 15 personer som står utanför Bic Kamera och att det kommer...

Det har varit en tuff vecka med provresultat och ny grammatik till förbannelse. Efter skolan tog jag en siesta och vaknade 20.30. Skönt. Jag är piggare nu än på hela veckan, tänkte jag och drog till Starbucks.   Klockan har hunnit bli 21.30 när jag k...