Öppnar boken och känner hur jag verkligen inte orkar med rollspel idag.

Kanjiförhör idag också, men det är ok, jag har pluggat.

Både Rille & jag känner av pollenallergi och är trötta under hela dagen trots medicin. Rille har det svårare än jag och tar ögondroppar, Aerius och nässpray, medan jag går omkring och vill klia sönder insidan av min näsa. Det är nu som jag känner mig tacksam över att Kleenex inte kostar skjortan här. Jag missbrukar de mer än min handkräm som doftar tant från märket Clarins.

Inget kaffe än, men det kommer.

Då i morgon är en röd dag hade vi idag utflykt med klassen till Takaragaike koen för picnic och lekar i solen. Det såg verkligen ut som en klassutflykt, då vi var så många, dock slapp vi hålla händer och bära västar i roliga färger.

Parken har en damm med en diameter på 1,5 km. Tävlingsloppet var på 1,5 km respektive 3 gånger 1,5 km. Första priset var en säck med 5 kg ris, andra priset var i låda med tio förpackningar nudlar och tredje priset var ett sex pack öl. Känns som att efter det loppet borde ölen ha vart första pris.

Förutom loppet, spelade vi spökboll, dogdeball och volleyboll. Folk hoppade hopprep och vid ett tillfälle var det tolv pers som hoppade samtidigt. Vår rektor sprang loppet, lekte dogdeball och hade nog bäst kondition än alla hans elever. Imponerande faktiskt.

Jag är så dålig som någon kan bli när det kommer till att rita så när vi i skolan inte skulle använda ord och bara rita blev jag upprörd. Jag suddade minst 50 gånger per streckgubbe och jag svor. Verkligen skitusel.

Sen tittade jag på Rilles bild.

Och jag kunde inte sluta skratta.

Högst upp står det watashi (jag), kuni (land), namae (namn).

Det här är alltså Rille.

Nihon ni kuru mae ni - före Japan - jobbade Rille med det här.

Rubriken är kirai na koto, nigate na koto vilket betyder saker man ogillar att göra och saker som man är dålig på. Han har oftast inte tid för sina hobbys (filmtittande och PSP:n) för att skolan tar så mycket tid. Denna bild illustrerar just detta. Notera de ihopknölade uppsatserna.

Mina bilder såg ut som nånting en treåring ritat. Det enda som saknades var att fröken skulle komma fram och säga "vilken fin raket!" för att jag skulle svara "mäh, det är ju Spindelmannen och Xena som slåss mot Bumbibjörnarna ju...". Sad, but true.

Vi får lära oss fraser och grammatik genom dialoger som finns i boken och därför har vi också rollspel en gång i veckan. Verkligheten är svårare än det som förklaras här, tänk på att allt ska vara grammatiskt korrekt på japanska.

Reglerna - ja, det finns regler - är de som följer.

Vi blir indelade efter bokens dialog och du får inte byta partner. Är det tre personer i dialogen, blir vi tre personer i grupper osv. Det man inte tar hänsyn vid är kön, men vid vissa tillfällen gör man det ändå för att kvinnor i Japan använder annorlunda ändelser på meningar än vad män gör.

Alla övar med sina grupper. Ibland har vi tio minuter och ibland har vi två dagar förberedelse tid.

Själva framträdandet:

En från varje grupp får ställa sig upp och köra yan-ken-pon, vilket är sax, sten och påse goes japanese. Vinnaren får välja när de ska uppträda.

Poängen ges i olika kategorier:

• Fluency

Dialogen, hur flytande är den? Hakar man upp sig, blir det mindre. Bestäms av att åskådarna räcker upp handen med antalet poäng de känner skådespelarna är värdiga.

• Vocabulary

Ofta får vi grammatiska nyckelord som vi ska gå efter och då får dialogen handla om precis vad som helst vilket tar oss till nästa kategori. Poängen bestäms enhälligt av sensei.

• Creativity

Godzilla och superhjältar var vanligt förekommande förra terminen i kreativitetskategorin. Så länge man använder nyckelorden och grammatiken rätt, finns det inga hinder på ämnet. Det blir många skratt och applåder. Poängen bestäms av alla genom handuppräckning.

• Mistakes

Alla lyssnar efter misstag som dras av i slutpoängen.

• Bonus

1-5, bestäms av sensei.  

Totalpoängen räknas ut och vinnarna får allt som oftast en liten present i form av godisklubbor eller chokladbitar.

Idag var det dags för första rollspelet för terminen. Våra nya klasskompisar hade ju inte en susning att man vann nånting och därför var det en STOR överraskning när dagens vinnargrupp, bestående av en ny kursare och en gammal, fick varsin godisklubba av sensei. Resten av de nya kursarna fick lite avundsjuka i blicken, men det är säkert uppmuntrande inför nästa rollspel. Jag ville ju ha klubban. Blää.

En reskrivning, ny uppsats att skriva, genomgång av kanjis och grammatik. Vi är nu inne på vecka 2 efter lovet och det känns som att allt resdamm har lagt sig. Nu är det bara att bita ihop och kämpa med finslipning av tidigare genomgångar och ny grammatik.

Har sökt arbetstillstånd och ska söka jobb snart. Har hört att det ska vara svårt att få tag på jobb i Kyoto, men är man villig att ta tåget till Osaka i 35 minuter så borde allt vara lugnt.

Powah-nap på fyra timmar är inte att rekommendera. Känner mig bakis, skakis och har ett sånt sug för kaffe. Misstänker att min kropp tror det är frukostdags.

En annan rolig grej: 23 grader varmt idag och japanerna verkar frysa lite fortfarande. Svenskarna tar av sig kläderna och drar på solbrillorna. Vissa grejer förändras liksom inte för att man är utomlands.

Kul att komma tillbaka till skolan och se att vi fått nya klasskompisar. Nu är vi väldigt många svenskar, en nigerian, en holländare, en grönländare, fyra kineser och två koreaner.

Ibland önskar jag att jag inte gett upp på att läsa kinesiska. När kineserna i klassen inte förstår ett ord som sägs, skriver läraren ner kanji för ordet och går det ett "aaahaa" bland kineserna. Samtliga hade förstått.

Fuskigt juh. Där sitter jag, än så länge begränsad till 210 kanjis.

Rille hade bestämt sig för att ha mig som Show & Tell-ämne i dagens lektion. Vår lärare tyckte att det var gulligt.

Här kommer ett översatt utdrag. Det låter väldigt basic på svenska, men försök själv att säga det här och lite till på japanska...

"Idag ska jag om min flickvän, Caro-san.

Hon är 177 cm. Hennes vikt är okänt. Ingen vet och Caro-san själv vet inte heller.

Hennes favoritsaker är gulliga saker. Till exempel, detta gosedjur gillar hon jättemycket *räcker mig Zero på bilden*. Hennes favoritdjur är små och fluffiga hundar.

Hennes hobby bland annat klättring, foto, jogging, shopping och hon gillar också att spela datorspel. På vår andra dejt spelade vi ett spel som kallas CounterStrike. Caro-san vann för att hon är verkligen duktig.

Caro-san är min ichiban ii onna!* "

* Number one woman

Täppt och beroende av nässpray, men ingen huvudvärk eller hosta. Det går åt rätt håll!

Går till skolan idag. Har 27 kanjis (traditionella japanska tecken som härstammar från Kina) att plugga in inför diktamen idag. Att vara sjuk från skolan är inte kul, med tanke på hur mycket läxor som välkomnar en tillbaka. Renskrivning på en uppsats har jag också. Mycket att plugga in, men det är kul och det är värt det i slutändan.