Jag har ont över hela kroppen. Smärtan i nedre delen av bröstkorgen ger mig misstankar om att jag kanske har brutit revbenen. Ett eller två. Eller till och med bara en spricka.

Mitt huvud har blivit sparkat på av tre fötter från tre olika kroppar. Min näsa har fått en armbåge på sig och jag har fått ta emot ett slag rakt på solar plexus. Tappar andan i två sekunder. Inte läge att duka under, då hade jag blivit ihjältrampad.

Rage against the Machine är, med största säkerhet, en av de röjigaste konserterna jag nånsin varit på och det var mycket publikens förtjänst. Guerilla Radio. Bullet in the head. Killing in the Name, som självklart den sista låten, gav människotornadon en sista skjuts och kulminerade. Galningar som simmade fram genom folkhavet och jag duckar ytterligare en gång. 

Mör, trött och luktar andra människors svett.

Precis som det ska vara efter en bra konsert.