Från Kyotos perrong ringer Rille skolan för att kolla läget. Det låter inte så märkvärdigt, men det var en rolig syn då han står och bugar med telefonluren tryckt mot örat medan han säger hej då till vår rektor.

På skolan får vi info om att vi får jobba på våra studentvisum, om vi önskar, men bara 4 timmar/dag eller 28 timmar i veckan och absolut inte inom “underhållningsbranschen” - pachinko-hallar och hostessbarer och så vidare. Fullt förståeligt då skräckhistorierna kring hostessbarerna är så många att man inte vet vilka som är skrönor och vilka som är sanna. En grej som kan vara sant är att jobbar man olagligt och åker fast blir man portad från landet. Av alla skrönor väljer jag att tro på den. Tre gånger under mötet får vi frågan om vi kan hiragana - ett av de tre skriftspråken - och lyckligtvis kunde vi svara ja. Varför frågade han så många gånger?

Första skoldagen.
En turkiska
En holländare.
En nigerian.
Femton svenskar.

Det är ganska lite med tanke på att vi hört att det är ca 50 pers från Svea Rike som skulle gå i Tokyo. Lite charterkänsla sådär, men nu har jag i alla fall nån som jag kan snacka cravings för svenskt lösgodis med. 

45 minuters lektioner gånger fyra med 10 minuters rast efter varje lektion. Pedagogiken är enkel; vi ska nöta in konversation och bas-japanska de fem första veckorna för att sedan gå in djupare med grammatik och ännu fler glosor. Vi har rektorn som sensei (lärare) under intensivveckorna och när vi får kursmaterialet fattade vi varför han var så på vad gällde hiragana. Boken innehöll så gott som INGA västerländska bokstäver och undervisningen hölls med hjälp av kroppsspråk och enkla ord, “I Jane, you Tarzan” typ. Upprepa och så igen, bara på japanska. Kan med gott samvete säga att det här var otroligt effektivt. Vi gick igenom en halv termin på Komvux-japanska på två timmar och det här är inget skämt. I den här takten kommer vi vara kanske kunna läsa barn-manga innan jul och fatta handlingen. Det ska bli skönt att kunna göra sig förstådd, även om det känns som att man är för blyg för att snacka för just nu.

Vi har besökt immigrationsverket i Kyoto och fixat Alien registration. Snart kan vi...
* skaffa mobiltelefoner
* skaffa en riktig bostad istället för studenthotell
* slippa alla moment 22-situationer vi har varit med om. 

Berättar när vi jagar bostad i nästa avsnitt av "Caro - Hobbyjapanen".
Samma tid. Samma kanal.
Stay tuned.

 

Bijoruku of Oriog

16 oktober 2007 23:18

Oj, det låter spännande med att hitta bostad! Det är något som jag har funderat mycket på hur man ska klara av att hitta bostad i Japan...

http://www.origo.bloggagratis.se

 

Maria

17 oktober 2007 15:44

15 svenskar i en klass på 18 personer. Jag blir lite mörkrädd ändå... Du verkar ha det sweet annars. Säg till när du är redo att ställa upp med shopping service. ;D

http://your-other-left.blogspot.com

 

Storm

18 oktober 2007 11:30

say buuhuu o jag skickar ett sverigepaket fyllt med plockgodis :freak :D

..tror det är max 5kg i dom :p

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som ni säkert redan förstått har jag bytt bloggportal. Att inte kunna blogga med iPhone var droppen som fick denna bägare av trassel och irritation på bloggen att rinna över och nu flyttar jag. Under veckan som gått har jag pysslat med design och ko...

Gick inte så bra det där.   Denna blogg stödjer inte Safari i vanliga fall och definitivt inte Safari på iPhone, vilket jag tycker är tråkigt. Jag hade sett fram emot att blogga från Rilles telefon, men nu går inte det.    Överväger nu mer än någonsi...

Rille kommer instövlandes, trött och svettig efter en sömnlös natt utanför Bic Kamera vid Kyoto Station. Jag får förklaringen att klockan 08.30 kom Bic Kamera-personalen och gav alla övernattare kölappar sen fick köarna också fylla i personuppgifter ...

Rille sover inte hemma inatt.   Han sover med Brett utanför Bic Kamera i syfte att sätta handskarna på en iPhone som släpps imorrn klockan 11 imorrn.   Rille rapporterar live att det är runt 15 personer som står utanför Bic Kamera och att det kommer...

Det har varit en tuff vecka med provresultat och ny grammatik till förbannelse. Efter skolan tog jag en siesta och vaknade 20.30. Skönt. Jag är piggare nu än på hela veckan, tänkte jag och drog till Starbucks.   Klockan har hunnit bli 21.30 när jag k...