Efter att ha sett de fem första avsnitten av serien Entourage är jag halvroad. Jag kan klara mig utan den, det är så säkert.

Jag störde mig på huvudkaraktären Vincent Chase [Adrian Grenier] redan efter 10 minuter. Två avsnitt senare fattade jag varför jag ogillade denna fiktiva askönt korkade karaktär. Han påminner mig om min vän Lars, inte bara till utseendet, men också som den manipulativa Casanova vars mun ständigt är leende i varje mening. Han flörtar med allt som har ett par extra läppar och är eventuellt Guds gåva till kvinnan. Det sistnämda är något jag varken förnekar eller bekräftar.

Det som jag finner sjuk störande är att det känns som att Vincent Chases personlighet är baserad på Lars. Det känns som en besvikelse för mig. Jag trodde Lars var one of a kind. På ett sånt där skönt korkat charmigt sätt.

På väg till jobbet imorse insåg jag att sommaren är på väg att ta slut och jag har fortfarande inte badat. Så kan det ju bara inte få vara. Funderar på att bad vid midnatt från Stadshusets trappa. Bra och nära hem.

Jag köpte en ny bikini i Budapest. Den måste ju få komma till användning.

Jag gråter blod.

Jag insåg precis att jag missar Tokyo Game Show med två veckor. Dålig framförhållning. Jag borde ha kollat upp det här innan jag bokade min kassa icke-bokningsbara-CSN-biljett.

Den heter Black Magic Revealed och jag saknar den på min arm.

Från Dada's Diamonds senaste kollektion Maestro.

På +46 mässan idag
Ladies & Gentlemen by Alicia Rissler. Mycket snyggt. Kombon svart mot/med rosa var fiiin.


Pimpinette gjorde att jag återigen kände jag förälskelsen för deras söta och flickiga plagg. Strumporna med karamellerna på ska finnas i bagaget inför Japan-resan.

Ikväll
Odd Stars Puple Fashion Night på Spy bar. DJ:s är bland andra Diane Pernet, Nakkna och Mandi Lennard. Det måste jag gå på, tänkte jag så fort jag fick inbjudan i min hand.

Det som egentligen hände
Kaffe och saffransglass på Kungstornet med Ina. Tantvarning så det tjuter om det. Snorig tant är jag också, vilket inte gör saken bättre.

På Strindbergs Intima Teater möts man i dörren av tjejer klädda som hushållerskor från 1920-talet. Ett glas bubbel får följa med in till scenen där smyckeskollektionen Maestro - inspirerad av Bulgakovs Mästaren & Margarita - exponeras. Att gå upp på scenen och titta på kollektionen känns magiskt. Scenografin är omsorgsfullt genomtänkt in i minsta detalj och det är som att befinna sig i olika rum, i en annan tid.

Duon bakom namnet Dada's Diamonds är Ida Forss och Kajsa Öberg Avila står på scenen, presenterar kollektionen och ger därefter ordet till Lars Edström som högläser ur boken om när Margarita träffar Voland.

                          
Jag tror jag skrattar ihjäl mig.
Testet finns här.