Jag har sett alldeles för många i Kyoto med crocs nu och de har inte ens varit turister. Får lust att skrika "INTE I JAPAN OCKSÅ!", slita av dem crocsen , hålla bensin, tuta på och springa därifrån.

Men jag vill inte verka konstigare än vad jag redan är som lång utlänning med stor näsa i Kyoto.

Typisk reklam

De som klagar på att porr-spam är jobbigt vet inte hur bra de har det.

Två till tre gånger i veckan dimper det ner reklam från porrklubbar och porrvideobutiker direkt i vår fysiska brevlåda. Tidvis är det faktiskt ganska lustigt. Vid något tillfälle fick vi reklam från nån klubb där tjejen på kortet hade svans och öron a la manga style. Skoluniform och lack och läder har jag också sett reklam på. Mycket intressant, det här med preferenser.

I sängen har jag legat hela dagen, nyst och snorat och bara varit mysig med bakterierna tillsammans med vår älskade MacBook Pro.

Passade på att kolla på varenda filmtrailer på Apples hemsida, gick in på modebloggar, resebloggar, dedikerade sko- såväl som väskbloggar och humorbloggar. Spelar Lego Indiana Jones på Rilles PSP för att stänga av och glömma att spara. Morr.

Lego Starwars var ett underbart spel. Spelade det med Rille på PC och gillade konceptet. Jag tycker det är gulligt med legogubbar som kutar runt i istället för Harrison Ford som Han Solo i sliten datorgenererad form.

Imorrn släpps kommer Lego Indiana Jones: The original adventures. Hurra!

Jag har gått och blivit sjuk...igen. Sista gången jag hade ont i öronen och mådde så här bajs var när jag var i Hiroshima på SEMESTER och låg och snörvlade på hotellrummet under två dagar.

Struntade i att öronen och ansiktet gjorde ont och sprang iväg till skolan ändå. På måndagar har vi nämligen de mer intressanta lektionerna som jag lär mig mest på. Satt och snörvlade, drack mycket vätska och antecknade som tok så att jag kan nöta in kunskapen senare.

När jag insåg att jag hade feber kastade jag in handduken. Det var efter  3 av fyra lektioner.

Var på arbetsintervjun idag och fick träffa hela familjen. Hiroya är en smart och social 8-åring vars hobby är att läsa böcker och spela golf samt baseball. Han kan skriva lika många kanjis som jag och jag misstänker att han kommer blir min lärare lika mycket som jag kommer vara hans.

I mina arbetsuppgifter ingår - förutom att lära ut engelska - barnpassning till och från. Lektionerna behöver nödvändigtvis inte hållas hemma heller, vilket passar fint för mig. Hiroya har en lillebror på 6 år som också kommer att delta i undervisningen, dock inte lika mycket.

Jag har jobbat med barn förut och lovade mig själv att inte göra om det. Då var jag 19 år och en jävla snorunge själv. 

MEN.

Efter att under 8 år jobbat i Stockholms tunnelbana med vuxna individer som beter sig som idioter föredrar jag nog att arbeta med barn.

Då Ikea inte öppnat i Osaka ännu är vi illa tvungna att åka till Kobe för att köpa vår Malm-byrå som vi verkligen behöver. Vår garderob var liten till att börja med och när vi kommer hem från Kina med en massa kläder kändes garderoben ännu mindre.

Hur vi skulle få hem den var ju den största frågan. Malm är ganska stor och kommer i två förpackningar där vardera väger runt 30 kg. Vi får väl ta hemkörning då, tänkte vi.

För 14000 yen - 800 kr - kunde vi få det hemkört och det är bara för att vi bor utanför leveransområdet det vill säga Kyoto. Det låter inte som mycket pengar, men vår studentbudget håller liksom inte för det. Så vad gör vi? Våra kursare som också följde med ställer upp och är värsta hjältarna i våra ögon. Från Port Island i Kobe till Kyoto kånkades det flitigt upp och ner för trappor och genom folkmassor. Jag är jättetacksam.

De såg lite nervösa ut, lärarpraktikanterna. Visst, vi var lte pirriga också, med tanke på att vi inte visste vad vi skulle ha för sorts lektion. Eleverna blir introducerade för lärarna och sen börjar vi.

De nya lärarna var bra och de anpassade sig snabbt efter den nivån som vi låg på tal- och grammatikmässigt. Ska bli kul att ha de i "riktiga" lektioner nån gång framöver faktiskt.