Tanter med taskigt luktsinne borde ta ett bad med tvål och vatten istället för att duscha sig i billig, blaskig, "fransk" parfym. Byter vagn vid Alvik.

Dave Grossman är en snubbe som har skrivit böcker i ämnet "tv-spel lär dig barn att döda". Den allra första tanken som poppar upp i huvudet är att den här killen får betalt av NRA (National Rifle Association) för att rikta bort den feta strålkastaren från vapendebatten som nu är åter på tapeten efter Virginia Tech-massakern.

Jag anser att en människa som är psykiskt frisk kan spela våldsamma spel, lyssna på explicit lyrics och kolla på Kill Bill utan att påverkas till den grad att de själva börja meja ner folk. Det handlar om gränserna verklighet och fiction som inte suddas ut. Visst, jag blir själv avtrubbad efter alla våldskildringar på film, så pass att jag inte behöver titta bort längre, men det är PÅ FILM. Visa mig nyheter där folk dödat andra PÅ RIKTIGT och då mår jag skit och undrar var i helvete världen är på väg. Och det är typ varje dag jag ställer mig den frågan.

Counter Strike satte inte ett vapen i mina händer för att jag skulle döda terrorister. Grand Theft Auto lärde mig inte att tjuvkoppla en bil och köra på folk. Raving Rabbids lär mig inte att skada kaniner och filmen Matrix ger inte kunskapen i att spöa livet ur nån i en mörk gränd, om så bara i självförsvar. Kalle Anka och Tom & Jerry gjorde inte mig våldsammare och Stålmannen gav mig inga tankar på att hoppa ut genom fönstret i blå trikåer i tron att jag kunde flyga. Trots att jag är uppväxt med tv-spel och film där våld förekommer så tycker jag att jag är ganska normal som inte kan tänka sig att skada nån.

Hade inte spelen funnits, hade USA skyllt på TV. Ingen TV? Skyll på serietidningar och böcker. Bränn alla böcker och tidningar! Hmm, våld förekommer fortfarande...Öööh...Vi skyller på radion! 

Men...när fan ska de skylla på deras slappa vapenlagar?