Hej hopp. Framme i Tokyo.

Irritationen blockerade varenda por när jag fick reda på att vi inte fick checka in klockan 10, som jag kommit överens med personalen som jag talat med på telefon för ett par veckor sedan. Omöjligt, sa hon bakom disken, 16.00 får ni checka in. Det var sex timmar utav trötthet och hosta på nåt kafé som jag bara inte orkade med. Efter ett par minuters "men på telefon", "men ni sa..." fick vi ett alternativ. Vi fick rummet klockan 11 och det kostade 1050 yen för varje timme innan incheckning. Deal. Hade jag egentligen nåt val?

Så hittills har jag sett Starbucks på Tokyo Station, lite grann av tunnelbanan, 12 minuter promenad i Asakusa och hotellrummet. Ej att förglömma Ocean's 13, dubbad på japanska.

Tog purikura-kort med lillasyster idag. Jag fick en chock när vi skulle leka med bilderna. Kolla hur stora ögonen är! Apparaten förstorar ögonen av sig själv, det här var ingenting vi gjorde själva.

Grymt roligt var det i alla fall. Jag skrattar alltid lika mycket när jag tittar på dessa två bilder. Galet stora ögon är ju bara förnamnet. Carina gjorde ett kanonjobb när hon fotade dessa bilder med sina kamera och tack för att jag lånar bilden lite...

Vi åker till Tokyo med nattbussen. Det ska bli intressant att se hur min rinnande näsa och slemhosta ter sig på bussen. 

Två gånger per år, under vår och höst, uppträder geishor för allmänheten på olika teatrar i Kyoto. Vi gick på Miyako Odori på Gion Kobu Kaburenjo teatern. De dyraste biljetterna kostade 4300 yen och då ingick en snabb teceremoni. Bara för att få se en riktig geisha och hennes maiko (lärling) var värt priset.

Bägge uppträdde senare i föreställningen.

Föreställningen utspelade sig under årstiderna. Jag önskar bara att min japanska hade varit bättre så att jag kunde förstå mer av handlingen och sångerna. Egentligen gjorde det inte så mycket, bara scenografin var en fest för ögat. Salongen släcktes ned och när den tändes upp igen fick ögonen en chock av alla färgerna och detaljerna på dansarnas kimono.

Man fick inte ta bilder under föreställningen så jag lånar en bild från deras hemsida (www.miyako-odori.jp)

På väg till restaurangen gick vi igenom Gion i full sakurablom.