Var på arbetsintervjun idag och fick träffa hela familjen. Hiroya är en smart och social 8-åring vars hobby är att läsa böcker och spela golf samt baseball. Han kan skriva lika många kanjis som jag och jag misstänker att han kommer blir min lärare lika mycket som jag kommer vara hans.

I mina arbetsuppgifter ingår - förutom att lära ut engelska - barnpassning till och från. Lektionerna behöver nödvändigtvis inte hållas hemma heller, vilket passar fint för mig. Hiroya har en lillebror på 6 år som också kommer att delta i undervisningen, dock inte lika mycket.

Jag har jobbat med barn förut och lovade mig själv att inte göra om det. Då var jag 19 år och en jävla snorunge själv. 

MEN.

Efter att under 8 år jobbat i Stockholms tunnelbana med vuxna individer som beter sig som idioter föredrar jag nog att arbeta med barn.

Då Ikea inte öppnat i Osaka ännu är vi illa tvungna att åka till Kobe för att köpa vår Malm-byrå som vi verkligen behöver. Vår garderob var liten till att börja med och när vi kommer hem från Kina med en massa kläder kändes garderoben ännu mindre.

Hur vi skulle få hem den var ju den största frågan. Malm är ganska stor och kommer i två förpackningar där vardera väger runt 30 kg. Vi får väl ta hemkörning då, tänkte vi.

För 14000 yen - 800 kr - kunde vi få det hemkört och det är bara för att vi bor utanför leveransområdet det vill säga Kyoto. Det låter inte som mycket pengar, men vår studentbudget håller liksom inte för det. Så vad gör vi? Våra kursare som också följde med ställer upp och är värsta hjältarna i våra ögon. Från Port Island i Kobe till Kyoto kånkades det flitigt upp och ner för trappor och genom folkmassor. Jag är jättetacksam.