Viktorias kropp har nyligen blivit utsatt för värsta myggattacken. Vi räknade upp till inte mindre än sju, om inte fler vid det här laget, myggbett på hennes ena arm och sen några till på andra armen.

Hello Kitty-anti-klåda-roll-on verkar inte hjälpa så mycket då jag bevittnat Viktorias klia-kliiia-attacker till och från. Hade de myggbetten suttit på min myggbettsallergiska kropp hade biceps och triceps sett väldigt svullna och pigga ut. Dessutom brukar mina myggbett bli lila och just nu har jag inget i min garderob som matchar med den färgen.

Blev upphämtad igår av Hiroyas familj och sedan bar det av till Amanohashidate, en vacker plats två timmar med bil från Kyoto. När vi kommer fram blir det sento och sen åker vi till familjens lägenhet för att sova.

Imorse klockan 6.30 vaknade jag och det första jag gjorde var att gå ut på balkongen.

Stod och gapade åt utsikten i flera minuter. Kanske beror det på mitt ursprung, men jag blir så tagen av hav.

Vi badar onsen, varma källor, och sedan äter vi frukost med denna utsikt.

Hiroya, min elev lär sig räkna på engelska.

Nere på stranden innan poolbesök.

Helgen har gått jättesnabbt och jag var så trött efter poolbesöket att jag däckade i bilen på vägen hem. Bonus är att chefen sa att jag kunde få låna lägenheten om jag ville ta med kompisar dit. Jag har kanske världens bästa chef.